Dess omisskänneliga formspråk har vi den italienske bildesignern Dante Giacosa för. Och
vilken succé det skulle bli: bilmodellen byggdes mellan 1957 och 1975 och cementerade sin
plats i Fiats modellutbud, jämte alltmer moderna bilar.

Siffran 500 är en hänvisning till den lilla, tvåcylindriga och svansmonterade motorn.
Ursprungsmotorn hade en cylindervolym på 479 kubikcentimeter och generade 13 pigga
hästkrafter. Genom åren erbjöds ett gäng olika varianter av bilen, varav de första
iterationerna utrustades med bakhängda dörrar, mer känt som ”suicide doors”.

Bilen är helt rostfri, glasdelar är i toppskick och det finns inga anmärkningar på krom, lister eller emblem.


Först 1965 utrustades den lilla italienaren med framhängda dörrar i samband med 500 F. Till
1968 lanserades sedermera 500 L, som fick lite lyxigare inredning, en uppdaterad
instrumentbräda, nya stötfångare, annan ratt, golvmattor och fällbara stolar. För första
gången stod det även FIAT i versaler på det bakre emblemet. Möjligen har du hört begreppet
”Cinquecento” i samband med bilen: Trots de fonetiska likheterna med trollformler från
Hogwarts, är det i själva verket italienska, och betyder 500. Och Lusso? Det är italienska för
”lyx”.

– Storleken och charmen ger bilen flera unika egenskaper som är svåra att hitta hos andra
bilmodeller, berättar säljaren. Den lilla storleken gör att du kan köra och parkera i princip var
som helst, och hur som helst, och den lämnar ett stort leende hos både förare,
medtrafikanter och omgivning. Jag har aldrig kört en bil som genererar så mycket glädje som
när jag kör min Fiat 500.

Den läckra sadelbruna interiörklädseln är som synes i absolut toppskick och byttes vid renoveringen. Färgkombinationen och hantverket är som en vacker italiensk sko och andas kvalitet.